LifeGene

En resurs för framtiden

I alla tider har folkhälsan påverkats av hur vi lever våra liv. Sjukvårdens framsteg och insatser kan naturligtvis vara avgörande för behandling av sjukdom som drabbar enskilda individer. Men för att alla ska kunna leva ett långt och friskt liv krävs förebyggande insatser. Vi befinner oss just nu i början av en kunskapsexplosion kring orsaker för ohälsa.

Modern forskningsteknik, ny kommunikationsteknologi, avancerade och alltmer storskaliga laboratoriemetoder samt djup kunskap om våra gener har skapat unika förutsättningar att studera uppkomst av sjukdom. Sverige är, tack vare olika sjukdomsregister och biobanker, bättre rustat än något annat land att leda en utveckling för att förebygga sjukdom och förbättra folkhälsan. För detta krävs nya och framsynta satsningar. En sådan satsning är LifeGene.

LifeGene en prospektiv studie

Med en prospektiv studie menas att flera hundratusen svenskar kontaktas för att lämna uppgifter om sin livsstil, miljöexponeringar, symtom och sjukdomar. Blodprov och eventuellt någon annan typ av prov t ex urinprov samlas in. Därefter håller vi regelbunden kontakt med studiedeltagarna, för att ta reda på förändringar i såväl exponeringar som hälsan.

Genom en prospektiv studie kan vi kartlägga befolkningens hälsa idag och hur den förändras över tiden. Efter det att symtom eller sjukdomar uppkommer, kan vi ta reda på vilka markörer och exponeringar som visade sig bäst förutsäga vem skulle drabbas av ohälsa.

Vi kommer att utvidga vyerna från sjukdomar som uppkommer sent i livet och ofta leder till döden, till sjukdomar som har stor betydelse för individers välbefinnande och för samhället, eftersom de leder till stor sjukfrånvaro och belastning på primärvården.

Därför kommer vi att fokusera inte bara på hjärtkärlsjukdomar, cancer och demenssjukdomar, utan även på sjukdomar som infektioner, inflammatoriska sjukdomar och neuropsykiatriska tillstånd (inklusive depression och utmattningstillstånd).

Datainsamling och provtagning

Projektet är just nu i en planeringsfas och vi arbetar med pilotstudier. På Karolinska Institutet har vi kompetens och erfarenhet av att utnyttja webben som en plattform för datainsamlande. Den mesta informationen om sjukdomssymtom och exponeringar kommer att inhämtas genom webbkontakt med studiedeltagarna eller med hjälp av enkla frågor i mobiltelefonen.

Vi kommer även att undersöka möjligheten att koppla till elektroniska journaler efter inhämtande av studiedeltagarnas medgivande. De svenska hälsodataregistren och befolkningsregistren kommer också att vara viktiga datakällor.

Provtagningar kommer att ske i huvudsak i egen regi med mobila enheter. Sverige är ett geografiskt stort land och det ska vara enkelt att lämna prov i studien. I större städer kan samarbete med sjukhuslaboratorier bli aktuellt.

Exempel på frågeställningar

Det är naturligtvis omöjligt att sia i framtida forskningsresultat, men det finns en rad intressanta frågeställningar. Bland dessa är:

• att kunna karakterisera regionala, tidsmässiga och demografiska mönster av immunitet och resistans
• sambandet mellan infektion och kroniska sjukdomar

• vilka påfrestningar finns i omgivningen som leder till uttalad sjukdom hos somliga?
• finns det sårbarhetsgener som gör somliga mer känsliga för dessa påfrestningar?